Anatomi   Vinklar

Anatomi

Exteriör   Skelett   Muskler   Halsens muskler   Ryggens muskler   Magens muskler
Framdelens muskler   Bakdelens muskler

Exteriör
Min avsikt med att visa namnen på hästens exteriör är att vara säker på att det inte blir några missuppfattningar när jag nämner någon del senare.

01. Öron	20. Balle
02. Pannlugg	21. Karled
03. Ögon	22. Skenben
04. Nosrygg	23. Has
05. Näsborre	24. Skank
06. Mule	25. Lår
07. Kinnkedjegrop	26. Skinka
08. Ganasch	27. Svans
09. Bog	28. Svansrot
10. Bringa	29. Kors
11. Underarm	30. Länd
12. Knä	31. Rygg
13. Kota	32. Manke
14. Kronrand	33. Mankam
15. Armbåge	34. Man
16. Buk	35. Hals
17. Skap	36. Nacke
18. Knä	37. Flank
19. Hov

(Exteriör)

Till toppen

 

Skelett
Skelettet är ramen inom hästen. Den bygger upp hästens form och ger musklerna något att fästa på. Musklerna är fästade vid två eller fler ben och gör så att dessa ben rör sig i olika riktningar och/eller stabiliserar benen. Påpekas ska också att jag bara tagit de viktigaste delarna av anatomin. Alla muskler m.m. är alltså inte med.

Flexibiliteten är störst i nackkotorna och i svanskotorna. Detta kommer ju bara naturligt eftersom hästen måste kunna jaga väg insekter med huvudet och kunna vifta iväg dem med svansen. Hästen måste också kunna beta, klia sig själv, hålla utkik runt om sig och hålla sin balans. Flexibiliteten är minst i ländkotorna och i korsbenet där bäckenet stabiliserar korskotorna. Ländkotorna i sig är väldigt breda och minskar därför rörligheten mycket. Ryggkotorna sitter ihop med revbenen och har lite mer rörlighet än korsben och ländkotorna. Revbenen gör att de har mycket mindre rörlighet än svans -och halskotorna. Överallt i hästens kropp sitter de olika skelettdelarna ihop via de olika benen, utom när det gäller ryggraden och bogen. Frambenen sitter ihop med överarmsbenet, som i sin tur sitter ihop med bogbladet, men bogbladet sitter bara ihop med ryggraden genom senor och muskler. Detta innebär att hästens manke kan höjas eller sänkas beroende på hästens kondition. Det betyder också att när man säger att hästen går på bogarna så är det manken/ryggraden som sänkts in mellan bogbladen.

Antalet ben varierar med ålder och ras, eftersom vissa ben inte sitter ihop när hästen är ett foster eller ett föl. De växer ihop när hästen växer. Hos vuxna hästar av olika raser kan antalet ben variera från 15 till 21 svanskotor för att ta ett exempel.

01. Cranium/Kranie	19. Os metacarpale III/Skenben
02. Atlas/Atlaskota	20. Ossa metacarpalia II et IV/Griffelben
03. Axis/Axis	21. Ossa sesamoidea proximalis/Kotsenben
04. Vertebrae cervicales/Halskotor	22. Phalanx proximalis/Kotben
05. Vertebrae thoracicae/Ryggkotor	23. Phalanx media/Kronben
06. Vertebrae lumbales/Ländkotor	24. Phalanx distalis/Hovben
07. Os sacrum/Korsben	25. Os ileum/Höftben
08. Vertebrae caudales/Svanskotor	26. Tuber coxae/Höftben
09. Arcus costalis/Revbensbåge	27. Tuber ischiadicum/Sittben
10. Costa/Revben	28. Os femoris/Lårben
11. Sternum	29. Patella/Knäskål
12. Scapula/Bogblad	30. Tibia/Skankben
13. Humerus/Överarmsben	31. Fibula/Vadben
14. Radius/Underarmsben	32. Ossa tarsi/Hasens småben
15. Olecranon/Armbågsspets	33. Tuber calcanei/Hasben
16. Ulna/Armbågsben	34. Os metatarsale III/Skenben
17. Ossa carpi/Framknäets småben	35. Ossa metatarsalia II et IV/Inre griffelben
18. Os carpi accessorium/Ärtben

(Skelett)

Till toppen

Muskler
En muskel är fäst vid två eller flera ben och flyttar dessa ben och/eller stabiliserar dem. En muskel har alltid en motståndare om det inte är en muskel som bara stabiliserar benen. Detta innebär att en muskel drar i benet och det andra länger sig så att benet kan flytta på sig. Muskler kan dra ihop och länga sig bäst när de är vältränade och smidiga. Musklerna fungerar fortfarande om de är övertränade eller skadade, inom en rimlig gräns, men dess kapacitet är starkt reducerad.

Till toppen

Halsens Muskler
Halsens muskler höjer/sänker och böjer halsen. De stabiliserar också kotorna, drar hästens huvud till bringan eller bogen om detta är nödvändigt. De hjälper också hästen att svälja.

1. M. Semispinalis capitis	5. M. Longus capitis
2. M. Splenius	6. M. Omohyoideus
3. M. Longissimus capitis	7. M. Sternohyoideus
4. M. Longissimus atlantis	8. M. Scalenus medius

(Halsens muskler)

(1) M. Semispinalis capitis

Den här muskeln höjer huvudet och halsen när musklerna arbetar bilateralt. När muskeln jobbar unilateralt böjer hästen huvudet och halsen i sidled. När hästen rör sig i en lägre form hjälper dessa muskler hästen att böja sin nacke och hals och förstås att hålla upp halsen och huvudet. I en högre form hjälper muskeln hästen att hitta en avslappnad och högre hållning av halsen. Den här muskeln ger hästen den där vackra välformade halsen, som kommer med utbildning.

 

(2) M. Splenius (cervisis och capitis)

Den här muskeln sträcker halsen och höjer huvudet när musklerna arbetar bilateralt. När muskeln jobbar unilateralt flexar huvudet och halsen lateralt.

 

 

Till toppen

 

Ryggens Muskler
Ryggmusklerna böjer kotorna och stabiliserar dem. Vissa av dem hjälper också till att höja halsen. (6) M. Sacrocaudales rör på svansen. (2) M. Longissiumus thoracis et lomborum är den muskel som växer mest med träning.

1. M. Longissimus cervicis	4. M. Multifidus cervicis
2. M. Longissimus thoracis et lumborum	5. M. Coccygeus
3. M. Spinalis	6. M. Sarocaudale

 (Ryggens muskler)

(2) M. Longissimus thoracis et lumborum

De här musklerna som sitter på båda sidor av ryggraden, länger/kortar ryggen och stabiliserar ryggraden. Detta är muskeln som hästen använder mest för att bära upp ryggen och för att böja sig genom hela ryggen. Fast magmusklerna hjälper hästen att bära upp både ryggen ioch magen mer än vad ryggmusklerna gör. Vi ser denna muskel som en upphöjning på var sida av ryggraden och det är på denna sadeln ligger an.

 

(3) M. Spinalis

Den här muskeln stabiliserar ryggraden och en bit av halsen. Den hjälper också till med att höja halsen och att böja halsen i sidled när musklerna jobbar unilaterellt. Hästen använder denna muskel för att böja halsen och för att hålla den uppe. Detta är muskeln som vi ser växa och bädda in manken och ger också hästen det där knubbiga utseendet precis framför bogbladet och i början av halsen.

Till toppen
Magens Muskler
Magmusklerna hör till de musklerna som jobbar mest när en häst arbetar i en korrekt form. Det är därför hästens mage ser ut att först bli slankare; musklerna blir fastare, och sedan ser ut att bli större; musklerna växer.
(Magens muskler)

 

 

 

 

 

 

 

(3) M. Obliquus externus abdominis
(M. Obliquus externus abdominis)

Den här muskeln stödjer upp magens inre organ. Den hjälper till vid fölning, avföring och vid utandning. Den här muskeln, tillsammans med (5) M. Rectus abdominis, gör buken slankare först och sedan vidare p.g.a. att musklerna växer och då är det främst denna muskel som växer. Vidheten av magen kommer ofta efter att man börjat med piaffen. Den här muskeln jobbar när bakbenen börjar komma in under hästen mot hästens tyngdpunkt. Den hjälper också till med att bära upp ryggen.

(5) M. Rectus abdominis
(M. Rectus abdominis)

Den här muskeln stödjer upp magens inre organ. Den hjälper till vid fölning, avföring och vid utandning. Den här muskeln skapar linjen på nedre delen av magen när hästen arbetar. Muskeln börjar jobba ordentligt när bakbenen börjar komma in under hästen mot dess tyngdpunkt. Den hjälper då bakbenen att komma in, men mest hjälper den ryggen att länga och höja sig så att hästen kan vinkla sitt bäcken.

Till toppen
Framdelens Muskler
Framdelens muskler hjälper till med att höja och böja nacken. De hjälper också hästen att flytta frambenen och de håller ihop bogbladet med ryggraden.

(3) M. Trapezius, pars cervicalis et pars thoracica
(M. Trapezius, pars cervicalis et pars thoracica)

De här musklerna hjälper till med att höja och sänka bogbladet. Dessa är det vi ser växa längs med bogen, manken och till en viss del ”början” av halsen. När hästen jobbar i en korrekt form och lyfter sin framdel så är det dessa muskler som hjälper bogbladet att höja sig och med det vrida det bakåt. Denna muskel och den nedan är den muskler som tar stryk om sadeln trycker för mycket fram till eller om hästen går med spänningar kring bogpartiet. Då bildas det hålor bakom/framför manken.

* M. Rhomboideus
(M. Rhomboideus)

Den här muskeln drar bogbladet bakåt eller framåt. Den hjälper också till med att höja halsen. Detta är muskeln som vi ser växa längs mankammen och det är också muskeln som bäddar in manken. Den ligger dock inbäddad under andra muskler så vi ser dess effekt indirekt. Den hjälper också till med att höja bogbladet när hästen börjar höja sin framdel.
Denna muskel och den ovan är den muskler som tar stryk om sadeln trycker för mycket fram till eller om hästen går med spänningar kring bogpartiet. Då bildas det hålor bakom/framför manken.

(4) M. Latissimus dorsi
(M. Latissimus dorsi)

Den här muskeln hjälper bogleden att flexa och den drar överarmsbenet bakåt. Den hjälper hästen att lyfta sin framdel genom att höja överarmsbenet. Musklen jobbar också mycket när vi ber hästen att utföra höga frambenslyft. Den här muskeln är den vi ser växa precis bakom bogbladet och det är denna muskel som kommer i kläm och hämmas om vi har en sadel som ligger på den.

Till toppen
Bakdelens Muskler
Bakdelens muskler hjälper hästen att ”sätta sig”, men andra ord att göra vinklarna av bakdelen mindre och de flyttar bakbenen.
(Bakdelsmuskulatur)

 

 

 

 

 

 

(1) M. Gluteus medius
(M. Gluteus medius)

Den här muskeln hjälper höft leden att böja ut sig och dra ihop sig, med andra ord så hjälper den hästen att sänka sitt bäckenben och att rätta ut det. Detta är muskeln som man kan se ”vibrera” mjukt när vi rider. Muskeln växer också och formar en limpa på var sida av rumpan. Den här muskeln hjälper hästen att ”sätta sig”.

(2) M. Gluteus superficialis
(M. Gluteus superficialis)

Den här muskeln böjer ut eller drar ihop höftleden och som dem ovan, hjälper hästen att sänka sitt bäckenben och rätta ut det. Detta är också muskeln vi ser vibrera mjukt precis under (1) M. Gluteus medius när vi rider och hästen är avslappnad. Denna muskeln överlappar den ovan nämndas under del. Den växer sig större, men inte lika mycket som den ovan nämnda muskeln. Även denna muskel hjälper hästen att ”sätta sig”.

(3) M. Biceps femoris
(M. Biceps femoris)

Den här muskeln gör i första hand så att höftleden och knäleden kan böja ut sig. Den drar också skankbenet bakåt och bäckenbenet neråt. I andra hand så böjer den ut eller drar ihop knäleden och böjer ut hasleden tillsammans med Achilles senan. Även denna muskeln hjälper hästen att ”sätta sig”. Den här muskeln och muskeln nedan skapar linjen som man kan se på låren. Allt eftersom musklerna växer sig större blir linjen djupare.

(4) M. Semitendinosus
(M. Semitendinosus)

Först och främst så hjälper den hör muskeln hästen, när den bär vikt, att böja ut höft, knä och hasled. Och i andra hand, när bakdelen inte bär vikt, så drar den ihop knäleden och drar skankbenet bakåt. När hästen bär den mesta delen av sin vikt på bakdelen så måste denna muskel lära sig att slappna av, men också att hjälpa hästen röra skankbenet bakåt. Om hästen rör skankbenet för mycket bakåt kommer det att ge hästen mer skjutkraft istället för bärkraft, vilket är det vi oftast försöker undvika.

(6) M. Extensor digitorum longus
(M. Extensor digitorum longus)

Den här muskeln drar ihop knä och hasled. Detta är en av skankmusklerna som hjälper hästen att dra ihop knäleden och hasleden. Detta är muskeln vi ser växa på utsidan av skankbenet.

 

 

(7) M. Extensor digitorum lateralis
(M. Extensor digitorum lateralis)

Detta är en annan muskel som finns runt skankbenet. Den drar ihop hasleden och böjer ut den. Vi kan se den växa precis bakom (6) Extensor digitorum longus.

 

 

(9) M. Gastrocnemius
(M. Gastrocnemius)

Den här muskeln drar ihop knäleden och böjer ut hasleden. Den hjälper hästen att ”sätta sig” genom att dra ihop knäleden. Detta är muskeln som vi ser växa mest på baksidan av skankbenet. Det är speciellt lätt att se om man står bakom hästen och flyttar på svansen lite grann.

Till toppen

 

Vinklar

Bogen

När hästen börjar lyfta sin framdel så kommer bogen att börja vrida sig bakåt och den kommer att ta frambenen med sig uppåt. Detta kräver självklart mycket styrka av hästen och ju mer hästen måste lyfta sin framdel desto mer måste musklerna jobba. Att lyfta framdelen kräver stryka och hästen måste vara relativt smidig.

(Bogen)

Att lyfta framdelen tränar också halsen. Halsen kommer att bäras i en högre form och detta tränar halsens muskler. Hur mycket träning och styrka som bogen och halsen får och behöver beror helt på hur mycket hästen höjer framdelen. Frambenen är raka och har inga vinklar. Bakdelen å andra sidan har flera vinklar. Detta gör bakdelen idealisk för att bära vikt, men mycket påfrestande för framdelen att bära vikt. Därför vill vi skola hästen så att den bär vikten på bakdelen. Framdelen är skolad till att lyfta sig, vilket innebär att hästen blir mycket rörlig och lättflyttad. Denna flyttbarhet var förstår mycket eftertraktad när man använde hästen i krig. Ryttarens överlevnad hängde på hur väl skolad hans häst var. I våra dagar är detta också eftertraktat. Inte för att vi behöver det lika mycket som vi gjorde under tiden då man krigade till häst, men för att hästen blir mycket bekväm att rida när den bär sig på bakdelen och det blir lättare för den att utföra de saker vi ber den om.

Bakdelen
Bakdelen, som det nämnts ovan, har flera vinklar. Detta gör den idealisk för att bära vikt. Först måste hästen lära sig att sätta under sig bakbenen och också vad den ska göra av dem. Detta lärs ofta in i öppna och sluta.

(Bakdelen)

Hästen lär sig då att sätta bakbenen in under sig, ett i taget, så att det bär allt mer vikt. Senare kommer vi till piaffen. Här lär sig hästen, oftast genom halva steg först, att minska vinklarna i bakdelen och hästen kommer att se ut som om den sitter mer och mer. Detta ”sittande” kallas för skankböjning: vinklarna i bakdelen blir mindre och mindre och därför böjer hästen skanken. Efter att hästen förstått detta så tränas musklerna och senorna försiktigt för att bli starkare och starkare, och självklart smidigare, tills vi får en samling som är idealisk för just den hästen.
Detta tar lång tid och det kan se ut som om hästen gör en perfekt piaff efter bara lite träning, men det tar många år för hästen att klara av den ”perfekta” piaffen. Piaffen är en mycket bra övning för att lära hästen att sitta mer och mer, bli starkare i bakdelen, magen och ryggen.

Till toppen